Slutet

Nu har jag kommit till den sista loggen då jag ska beskriva slutet av boken och vad jag tycker om den.

Boken slutar med att K. blir hämtad i sin lägenhet av två män och blir sedan förd genom staden. Efter en lång promenad kommer de ut ur staden och går till någon sorts stenbrott där K., efter lite samtal, blir avrättad.

De sista meningarna lyder såhär:

'Fanns det fortfarande hjälp? Fanns det invändningar som man hade förbisett? Säkert fanns det sådana. Logiken är visserligen orubblig, men en människa som vill leva kan den inte stå emot. Var fanns domaren, som han aldrig hade sett? Var fanns den högre rätt dit han aldrig hade kommit? Han lyfte händerna och spärrade ut alla fingrar.

Men över K:s strupe lade sig den ena herrens händer, medan den andre stötte kniven djupt in i hjärtat och vred om två gånger. Med bristande ögon såg K. hur herrarna tätt intill hans ansikte, kind mot kind, iakttog utgången. "Som en hund!" sade han. Det kändes som om skammen skulle överleva honom.'

Jag tycker att dessa meningar sammanfattar boken väldigt tydligt. De uttrycker den oklarhet och ovisshet som K. känner över sin process och som smittar av sig på läsaren. Det jag gillar allra minst med slutet är frustrationen över att man inte får veta något. Det är lite irriterande, för de flesta böcker så får man åtminstone veta vad som hänt, även om det inte alltid slutar väl. I den här boken är det annorlunda. Man får aldrig veta vad K. var anklagad för, bara att han blir avrättad. Skulle jag få ändra boken på något sätt så skulle jag se till att man får veta vad han blev anklagad för, fast då skulle det ju bli en helt annan bok.

Boken som klassiker

Nu var det dags för den tredje loggen, så det är dags att beskriva hur boken är som klassiker.

Det finns inte så många kvinnor med i boken, och de som är med verkar vara underställda männen och fungerar mest som hemmafruar. Alla affärer och liknande verkar skötas av männen, vilket inte riktigt är som i vårt samhälle idag.

Jag vet inte om boken har ursprung i någon specifik händelse, men när jag diskuterat boken med min pappa har jag förstått att mycket av det som står i boken, bl.a. om hur rättssaker fungerar, är sanna, att det händer att det dröjer en bit in i processen innan den anklagade får reda på orsaken och varför han är anklagad.

Boken kan vara en klassiker eftersom den är skriven med ett evigt språk och inte en massa moderna yttryck. Boken är skriven så att nästan vem som helst skulle kunna läsa den när som helst; för femtio år sedan, idag och om femtio år till, så länge de kan svenska så klart.

Boken har också ett väldigt bra kännetecken för en klassiker. Den handlar om en händelse som alltid kommer att vara aktuell; en mans förvirring och osäkerhet i frånvaron av ordentliga upplysningar under tryck från högre ort.

Josef K. och andra karaktärer

I boken får man veta att K., huvudpersonen, är en medelålders man. Han jobbar på en bank som prokurist, dvs. en person som har rätt att ingå avtal i företagets/bankens namn, därav är det en ganska hög ställning, och bor i någon form av pensionat.

K. är en väldigt beslutsinriktad person och gör det han ska ordentligt, utan att slarva. Eller åtminstone var han det i början av boken. Ju längre hans process håller på, desto mer stressad och distraherad blir han, och han får svårt att koncentrera sig på sitt arbete. I stället sitter han bara på kontoret och försöker förstå vad det är som händer i hans process och vad han bäst kan göra åt det.

K.s advokat, som jag tror heter Huld, men jag är inte helt säker, är en gammal sjuk man som ligger till sängs hela tiden.

Leni är Advokaten Hulds assistent, som tar hand honom och lagar mat. Hon och K. verkar dessutom vara rätt kära i varandra.

Albert är K.s farbror. Han bor på landet, men kom in en vända till stan för att hjälpa K. lite med hans process. Det var Albert som såg till att Huld blev K.s advokat, eftersom det var en gammal bekant till honom.

Miljön och berättartekniken

Nu är det dags för logg 2,så nu kommer jag att skriva lite om miljön, personerna och även lite om språket.

Jag tror att historien utspelar i en större stad eftersom det verkar finnas olika områden eller delar i staden, bättre och sämre, och det verkar vara långa transportsträckor genom den tätbebyggda staden, vilket tyder på att den är stor.

Berättelsen utspelar sig till mestadels i Josefs hem, på hans kontor på banken och på diverse andra ställen i staden, bland annat hemma hos sin advokat.

Historien är skriven helt och hållet ur Josef K.s synvinkel och mestadels i nutid. K. har endast några få tillbakablickar i boken.

En sak jag reagerade på när jag läste boken, som jag tyckte gjorde den svårläst, var att det ibland, till och med ganska ofta, var svårt att avgöra vem det var som pratade, eftersom det kom taltecken, markerade som citattecken, direkt efter varandra, så man visste inte om det var den första personen som fortsatte prata, eller om det var den andra som svarade något. 

Den Länsta Dagen

Jag har valt att skriva en analys om filmen Den Länsta Dagen.

Den Längsta Dagen är är en film som bygger på boken med samma titel som är skrivan av Cornelius Ryan.

Cornelius Ryan var krigskorrespondent under andra världskriget och har själv sett mycket av det som hände.

Efter kriget gjorde Ryan även omfattande undersökningar, dels bland en massa dokument från krikstiden och dels från en massa intervjuer. Efter det skrev han en serie men böcker ('Den länsta dagen', 'En bro för mycket' och 'Det sista slaget') som beskriver väldigt bra vad som hände de två sista åren av kriget. Serien är antagligen en av de bästa återgivningarna av andra världskriget eftersom Ryan gjorde så omfattande undrsökningar hos ALLA inblandade och inte bara, som många andra har gjort, ena sidan.

Den Länsta Dagen är en skildring av vad som hände under just den dagen, D-dagen, då de allierade trupperna steg iland i Normandie den 6 juni 1944 för att sätta stopp för den naziztiska tyrannin.

Filmen visar väligt tydligt hur de olika personenrna som drabbades av kriget hade det och hur de påverkades under slaget. Den visar inte bara om hur generaler och andra kända personer hade det utan också hur meniga och befolkningen i Normandie hade det. Man får dock inte se några av de högsta tyska ledarna, men många av dem nämns.

I filmen får man se både de glada stunderna av gemenskap och stolthet, men också de hemska då vi påminns om vår dödlighet och hur fruktansvärt det var. Jag tycker att filmen har en väldigt bra balans där.

Filmen inehåller inte en masssa blod, så man skulle kuna se den när man är ganska ung, dock inte jätteliten eftersom det är folk som dödar varandra. En annan anledning till att inte se den när man är för ung är att det kan vara lite svårt att förstå vad som händer alla gånger, och då får man inte ut så mycket av den.

Det är 15 års gräns på filmen, men om man är mogen som person tror jag inte att det är något problem om man ser den lite tidigare.

Jag tycker att filmen är väldigt bra gjord med skådespelare som verkligen lever sig in i sina roller, bl.a. John Wayne (Benjamin H. Vandervoort), Henry Grace (Dwight D. Eisenhower) och många andra. Några av de som var med i filmen var med på den riktiga D-day i striderna och spelar sig själva eller någon annan i fimen.

Här nedan är trailern till filmen:

Denna video tycker jag är en bra ihopsättning av klipp från filmen som visar på både glädjen och det stora trycket som framförallt den allierade armen hade på sig:

Jag valde att skriva om den här filmen eftersom jag har läst boken, och en del andra på samma område, så jag vet ganska väl vad det handlar om. Filmen är också bra i undervisningssyfte, för den visar väldig bra hur hemskt det var så att den som tittar får en bild av det som är nästintilll omöjligt att få genom bara böcker.

Filmen avslutas med att man får veta lite om hur de skulle fortsätta efter D dagen, lite sammanfattning av dagen och lite fakta om hur många som dog och liknande. Det avslutas också med text en kort beskrivning om hur framgångsrik och viktig denna första dag i den allierade offensiven var.

Citaten

De första sidorna:

"Någon måste ha baktalat Josef K., ty en morgon blev han häktad utan att han hade gjort något ont. Köksan hos fru Grubach, hyresvärdinnan, syntes inte till, fast hon annars varje dag vid åttatiden kom med hans frukost. Det hade aldrig hänt förut. K. väntade ännu en stund och såg från huvudkudden den gamla damen som bodde mitt emot och som betraktade honom med en för henne ovanlig nyfikenhet, men så ringde han, på en gång förundrad och hungrig. Det knackade genast, och en man, som han aldrig förr hade sett i våningen, klev in."

Den aldra första meningen tycker jag beskriver boken väldigt bra, åtminstone så långt som jag har läst, för det är precis vad som händer de följande 40 sidorna.
En sak som framstår när man läst lite längre an de första raderna, ungefär en sida eller två, är att det är väldigt långa meningar. En del meningar är egentligen inte så långa, men det är flera stycken som kommer på rad utan tydligt avbrott, vilket gör att de uppfattas som långa.

Ett besrivande citat:

"'Så enkelt ni tror att allting är!' sa inspektören samtidigt till K., 'så vi skulle ge saken ett försonande slut, menar ni? Nej, nej, det går verkligen inte för sig. Varmed jag å andra sidan ingalunda vill ha sagt att ni bör förtvivla. Nej, varför skulle ni det? Ni är häktad, ingenting mer. Det var vad jag hade att meddela er, det har jag gjort och jag har också sett hur ni tog det. Därmed är det nog för idag och vi kan ta adjö av varandra, visserligen bara tills vidare. Nu tänker ni väl gå till banken?' 'Till banken?' frågade K., 'jag trodde jag var häktad.'"

Detta citatet tycker jag återspeglar mycket av bokens stämning och handling. Den visar på förvirringen och de oförutsedda vändningarna. Än så länge vet jag inte hur boken sluter, men så långt skulle jag säga att denna passage är vad du ska läsa om du vill veta vad boken handlar om och hur den är.

Lite bakgrundsfakta

Nu kommer här lite info om författaren, Franz Kafka:

Kafka föddes den tredje juli 1883 i Prag. Han var en försäkringsman och fabrikschef, men även författare.

Han var dock inte en författare som gav ut sina böcker.

Kafka hade sina egna ideer, och ett lite udda sätt att skriva sina texter. Han valde att skriva texterna, även de långa, i ett flöde och låta historien bygga upp sig själv under arbetets gång, utan att  ha en plan för vad historien skulle handla om.

Detta är troligtvis en anledning till att väldigt få av hans verk egentligen blev färdigskrivna av honom. Så som jag har förstått det så är det andra personer, framförallt Max Brod, en god vän till Kafka, som har skrivit slutet på dem. På grund av sina ideer, så tyckte inte Kafka att han var värdig författarskapet, och ville att hans texter skulle brännas när han dog. Han skrev även det i sitt testamente, men Max ignorerade den önskan och räddade texterna från nazisternas bokbål i 1933, varefter han publicerade Kafkas verk.

Franz Kafka dog den tredje juni 1924, en månad innan hans 41-års dag.

Processen

Boken publiserades 1925 och har senare producerats som en film (1962), regiserad av Orson Welles. Här nedan är ett klipp med trailern på filmen.

Processen - Första delen sammanfattad

Nu har jag börjat läsa boken. Den är ca 200 sidor lång, och jag har läst de första 40.

I korta drag handlar början av boken om hur Herr K. (man får inte veta hans hela namn), blir anhållen en morgon. Han blir däremot inte tagen till någon rättssal eller polisstation eller liknande, utan får bara veta att han är anhållen. Herr K. får inte veta varför han är anhållen, och kan gå till jobbet på banken som vanligt, han blir bara en halvtimma sen. Det enda Herr K. får veta, utöver att han är anhållen, och detta via telefon några dagar senare, är att han ska infinna sig på någon form av förhör på söndagen. Däremot får han inte veta exakt var, bara en gatuadress till ett våningshus, vilket leder till att han inte vet vart han ska och går omkring i huset för att hitta rummet som han ska till. När han väl hittar det är han tyvärr ganska sen.

I rummet finns det massor med folk, som han bedömmer som inte så inflytelserika, och börjar försöka deras medhåll mot kommissarien , eftersom Herr K. fortfarande inte vet varför han är där. När han är på väg ut därifrån, utan att något egentligen har åstadkommits, inser Herr K. att allt folk i salen egentligen är högt uppsatta ämbetsmän.

Jag tycker att boken hittills är bra skriven, för man får som läsare ta del av Herr K.s förvirring och nyfikenhet över varför han har blivit anhållen, vilket hjälper till att hålla kvar läsaren.

Den är lite annorlunda från böcker jag har läst tidigare, men jag har en känsla av att den kommer att vara bra och hålla kvar läsaren hela vägen till slutet!

Att läsa en klassiker

Då var det dags att läsa en klassiker.
Jag har bestämt mig för att läsa Processen som är skrivan av Franz Kafka.

Jag har en väldigt gammal utgåva av den, det är faktist min pappas, så den har inga bilder.
Den är helt gulbrun på utsidan, bortsett från lite text på bokryggen med namn på boken och författare, så det är lite svårt att få en uppfattning om handling och liknande.

Men eftersom det finns andra som läst den, så vet jag lite smått vad den handlar om:
Processen ska handlar om en man som blir åtalad/anklagad för något, men vet inte riktigt själv varför.

Det är så mycket jag vet om handlingen nu. Jag har hört att den ska vara bra, men också att den kan vara tråkig. Men det finns bara ett sätt att få veta vad jag tycker.

Börja läsa Processen!